Har blivit en del av något

Då har en till pusselbit fallit på sin plats. Mitt liv är uppbyggt av pusselbitar. Saker och ting skall prövas på för att veta om det är jag eller inte.
Alltså de senaste månaderna har det hänt otroligt mycke i mitt liv/familjens situation även för de andra. Igår underligt nog så blev jag lätt nervös och de brukar jag inte bli. Inte så. Javisst, jag hade juh en arbetsintervju på avdelningen där jag är. Bossen är känd, avdelningen är känd, även de som jobbar där. Men ändå blev lite små nervös. Hade förberett mig lite att det skulle komma en utfrågning om tunga grejer i livet. Men det kom inte så tunga grejer. Men ett härligt och positivt besked så lämnade jag bossens rum. Kändest lite halvt skojigt. För när jag satt där denna gång, så hade jag en stor mugg med kaffe från personalrummet. Gången innan satt en liten, nervös, förväntansfull dam (nääe så gammal är jag inte), tjej (så ung är jag inte) med en mugg med kaffe från matsalen och viste inte vad som väntade mig. Men den här gången, allt kändes så rätt.
Så nu är jag någon av ett härligt team på neuroentrum på NUS, på avdelningen Strokecenter i papperformat.



Så en kylig morgon stiger man upp till och förbereder sig för att sticka på dagpass.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Mamma Anna

Jag är en 3 barnsmor som är hemma från Österbotten (Finland), bor dagsläget i Gräsmyr. Är lycklig gift sedan 2013. Våra barn är födda 2007 maj, 2014 augusti och 2016 februari. Och här på bloggen så kommer jag att skriva om vår vardag och sånt som händer i vårt liv.

RSS 2.0