Beat the demon!

Oh no! Not today! Igår var det en sådan skit jobbig dag. Jennifer trotsade, trotsade och åter trotsade. Inga öron, inget humör. Ända man typ hörde hela dagen var yl och skrik. De bråkade son slutade med att någon skulle gråta. Hann bara lägga udan en sak så hade de näsra ut över golvet. Drog o h slet i allt de bara hittade. Ska man jämföra med djurens värld så var de lik hungriga vargar som strider om bytet.
Trots  vid sänggåendet, bråkar. Sover ingen dagsvila, trotsar ändå vid sänggåendet på kvällen. Skitjobbig tid. Sa igår åt maken det skulle vara lättare att vara på jobb än att vara hemma. Blir mer slutkörd av att vara hem med trotsiga och bråkiga  barn. Försöka hålla ihop ekonomin. Vill göra, vill ha det och det, jag vill ha. Inget tålamod alls finns allt ska vara genast, helst igår skulle det ha varit.
Imorse nu när jag borstade tänderna på de små, så bara skrek Jennifer rätt ut. Fick typ inte borsta mera??
Komla munnen. En liten vit demon tittar fram. Den har bara kommit genom med halva sitt jag. Är det den där lilla demonen som ställer till hennes beteende? 
Lätt fixat. In med ett stolpiller, raketen. Nu är det att vänta en stund och kolla om demonen har givit vika fär läkemedlets effekt.

besök av spöket

Årsdagen för ett dödbud närmar sig. Minns det som igår när det gick kalla kårar genom mig när jag var ute på en vagnspromenad. Dagen efter var vi ut i samma tid och hörde kyrkklockan (skvallerklockan att någon hade dött). Både den dagen och dagen innan så kom en person på min näthinna. Och näthinnan hade rätt. Det var en gammal dam som hade gått bort. En som jag hade fått kontakt med de senaste året då. En näsvis, irritetad eller arg dam. Där du skulle vara precis för att bli accepterad att få bekantskapen. En såndär dam man inte talar med så mycket för man skulle bara få ett "mmmmm", "jaja", "hmmf". En principfast dam skulle jag kalla henne.

Det är precis som hon vill berätta något, men får inte reda på vad. Men det tar cäl någon dag innan man har det tolkat vad hon vill. För det är precis samma scen som spelas om om ingen. Och den är verklig.  Den är precis som den jvällen jag satt och försökt prata om roliga saker, sådant hon gillade när hon inte mådde riktigt bra för att lyfta dagen.
När jag var påväg ut från henne sättet hon sin hand på min och säger bara "- du Anna, du jobbar inom rätt sak. Du har hjärtat på rätt ställe"
Och just att höra det av henne så gjorde mig så paff så jag glömde att säga tack åt henne.

Gungstolen får symbolisera henne. För det var en del av henne

Varmt.nu

Ännu ger sommaren värme och sol. Underbart att minnas i vinter vilken kanon sommar vi har haft. 
Det lär vara åratal sen sist vi har haft en sånhär sommar. 2010 var det på något ställe som jag läste att det var sån här värme så här länge. 2014 var det typ i 1månad så här varmt. Men månader 2010.

Idag har vi inte gjort så jättemycket. Varit till Nordmaling och lånat mera böcker. Passade på att käka en glass. Hem och vinka av blommorna som vi har skött om i ca 2.5 veckor, rensat lite ogräs, städat huset.
Har fått bärbuskarna urrenasde, fått bort döda kvistar. Ska fortsätta och ta bort gamla kvistar när bären är i fysen. Skräptunnan luktar inte apa mera efter den fick känna på gulsåpa. Det händer en del bara man har energin att ge.


Mamma Anna

Jag är en 3 barnsmor som är hemma från Österbotten (Finland), bor dagsläget i Gräsmyr. Är lycklig gift sedan 2013. Våra barn är födda 2007 maj, 2014 augusti och 2016 februari. Och här på bloggen så kommer jag att skriva om vår vardag och sånt som händer i vårt liv.

RSS 2.0